tomteboda

Den 15 april 1989 miste 96 Liverpoolsupportrar livet i en av de största fotbollstragedierna någonsin. Hur kunde det hända och varför har ingen till denna dag ställts till svars för olyckan?

Det var laddat för sedvanlig fotbollsfest när den ena semifinalen i den prestigefyllda FA-cupturneringen skulle avgöras för den 108 säsongen. Fansen till Nottingham Forest och Liverpool hade under dagen strömmat till Hillsborough i Sheffield för att stödja sina lag. Sex minuter in i matchen, klockan 15:06 lokal tid, tvingade en polisman, som plötsligt insåg vad som hade inträffat, domaren att avbryta matchen. Många fotbollssupportrar i England och runt om i världen skulle aldrig se på fotboll med samma ögon igen. 96 av dem skulle aldrig mer se på fotboll över huvud taget...

Bakgrund

I slutet av 80-talet var miljön kring de engelska fotbollsmatcherna mycket annorlunda jämfört med vad den är idag och den skiljde sig definitivt markant från vad vi svenskar var vana vid. Miljön kring matcherna präglades av de stora publikhav som fanns på ståplatsläktarna vid kortsidorna av planen. För det första var de flesta arenorna i mycket dåligt skick, anläggningarna var nedslitna och säkerhetsanordningarna var inte alltid tillräckliga. Dessutom så hade den engelska fotbollen drabbats av ett mycket hårt slag fyra år tidigare i samband med Heyselkatastrofen. Även då var det Liverpool som var inblandade. I en Europacupmatch mot Juventus i Tyskland gick ett stort antal engelska supportrar bärsärkagång på läktaren och 39 italienska fans fick sätta livet till. Följden av detta blev att samtliga engelska lag stängdes av från allt spel i de europeiska cuperna under tio års tid.

Händelseförloppet

Den 15 april 1989 skulle Liverpool FC möta Nottingham Forest i FA-cupens semifinal. Semifinalerna spelas alltid på neutral plan och den här matchen skulle därför spelas i Sheffield på arenan Hillsborough. Det är alltid svårt att få biljetter till dessa matcher, men det blev särskilt svårt för Liverpoolsupportrarna den här gången, eftersom man endast hade tilldelats biljetter till Leppings Lane End, den mindre delen av arenan. Detta var mycket underligt eftersom Liverpool var en betydligt större klubb än motståndaren Nottingham och man hade därför mycket fler fans. Nottingham hade tilldelats 6000 fler biljetter än Liverpool.

Alla de fans som anlände till Sheffield, oavsett transportmedel, blev omedelbart eskorterade med polis till arenan. Området kring "gate C", som ledde till Leppings Lane blev därför mycket snart fullpackat med folk. Ett kösystem blev omöjligt och det uppstod kaos. Situationen förvärrades ytterligare på grund av att personer med biljett till sektionen ovanför också skulle gå in samma väg och det uppstod nu en flaskhals där alltfler trycktes mot grindarna.

Så småningom lyckades fler och fler ta sig in på arenan, något som gjorde att kraftig trängsel uppstod även där. Detta ökade ytterligare trycket på utsidan vilket gjorde att den enskilda personen inte hade någon kontroll över vart han skulle flytta sig, utan man var tvungen att följa massan. Flera gånger kom förslag från polismännen utanför arenan att skjuta upp matchstarten, men varje gång avvisades dessa anrop från polisledningen inne på arenan, denna dag under ledning av David Duckenfield. Tio minuter före matchstart kom så ännu ett anrop från en polisman som stod ute vid insläppet: "Öppna grindarna!". David Duckenfield har i efterhand beskrivit det som att han stelnade när han först hörde denna begäran. Ändå togs beslutet två minuter senare, 14.52, att öppna grindarna och låta människomassan fritt strömma in till läktaren.

När man har passerat grindarna på den här delen av Hillsborough, så kan man ta olika vägar in till själva läktaren - vägarna går till olika boxar. Men eftersom polisen inte hade satt ut några funktionärer som kunde leda folkmassan, strömmade alla in genom samma väg. Följden blev att hela folkmassan kom strömmande genom en tunnel in till de centrala boxarna, 3 och 4, och här uppstod nu katastrofläge. Trängseln gjorde att människor kvävdes till döds och blev ihjältrampade.

Vissa poliser, som stod alldeles utanför de stängsel som separerar ståplatsläktaren från innerplan, försökte nu hjälpa de panikslagna fansen över stängslen och in på fotbollsplanen. En halvtimma efter det att polisen hörde det första ropet på hjälp öppnade man till slut kravallstängslen som skiljde box 3 och 4 från innerplan. Räddningspersonal fanns nu tillgänglig och kunde undsätta en del, men katastrofen var redan ett faktum. En hel del av de medicinutbildade som fanns inne på arenan användes dock aldrig och trots att över 40 ambulanser anlände till arenan allteftersom blev de aldrig insläppta till olycksområdet.

Totalt avled 96 människor - 89 män och sju kvinnor. De flesta var mellan 20 och 30 år, den yngsta en pojke, endast tio år gammal. Förutom de anhöriga har även ett stort antal människor som var på Hillsborough den dagen fått djupa psykiska besvär efter olyckan.

Efterspelet

Endast två dagar efter olyckan upprättades en granskningskommission under ledning av Lord Justice Taylor. Man sade att man skulle undersöka händelserna i Sheffield den 15 april och komma med rekommendationer om hur säkerhetsanordningarna borde se ut vid sådana här evenemang i framtiden. I en av Englands största morgontidningar, The Sun, publicerades dagarna efter katastrofen en artikel med rubriken "The Truth". I den fanns uppgifter om hur de tillresta fansen från Liverpool skulle ha burit sig åt som svin inne på arenan och stulit ägodelar från de avlidna samtidigt som de skulle ha urinerat på dem och även förstört arbetet för poliserna. Detta visades sig emellertid vara ett enda stort påhitt som byggde på felaktiga uppgifter från polistjänstemän. Än idag bojkottar större delen av Liverpoolborna The Sun.

Utredningens slutsatser

I granskningskommissionens preliminära rapport kunde man läsa följande slutsatser:

* Den direkta orsaken till katastrofen var misslyckandet med att stänga av vägarna till box 3 och 4 när gate C öppnades. Detta var det som orsakade överbefolkningen och därmed katastrofen.

* Box 3 och 4 var redan överfulla eftersom det inte fanns någon kontroll eller övervakning av de människor som tog sig in.

* När box 3 blev överbefolkad brast ett av räckena. Situationen här förvärrades av vad kommissionen sa var en "långsam reaktion" från de ansvariga på arenan. Dessutom fanns det en stor brist på ledarskap och detta tillsammans med för små, och för få till antalet, grindar försvårade räddningsförsöken kraftigt.

* Gate C öppnades till följd av överbefolkning vid entrén. Ändå hade ingen, vare sig polisen eller Sheffield Wednesday (som i kraft av att ha Hillsborough som sin hemmaplan ansvarar för arenan och dess säkerhetsfrågor), insett att det skulle uppstå kraftig trängsel i det här området om fansen inte anlände över en utspridd tidsperiod. Man tog alltså inte hänsyn till att en stor del av publiken alltid anländer sent till arenan. Situationen förvärrades ytterligare, enligt domare Taylor, av en mindre mängd kraftigt berusade supportrar och den dåliga billjettillgängligheten.

När den här rapporten presenterades blev många anhöriga väldigt lättade. Alla verkade vara inställda på att ta reda på vilka som var ansvariga för den tragiska händelsen. Den första rapporten var dock inte den som till sist skulle användas. Istället presenterades senare en slutgiltig rapport och den skiljde sig avsevärt från den preliminära. Egentligen är inte den slutgiltiga rapporten mer korrekt än den första, utan det är en fråga om två åsikter, men eftersom den presenterades sist betraktades den som Taylors slutord. Detta gjorde att hela arbetet kring rapporterna fick mottaga stark kritik.

I den första rapporten lades den största skulden på polisens misslyckande att sköta säkerheten, men även Sheffield Wednesday fick ta på sig ett visst ansvar för att arenan inte uppfyllde alla de säkerhetskrav som fanns. I den slutgiltiga rapporten däremot lades inte längre någon skuld på polisen utan kåren berömdes istället för sin "mångåriga fina service till allmänheten".

Rapporten hade också en del "luckor" som gjorde att det skulle bli svårt att ställa någon inför rätta. David Duckenfields erkännande att han ljugit när han sade att publiktrycket hade orsakat öppnandet av gate C, kunde aldrig användas eftersom han inte hade avlagt vittnesmålet under ed.

På ett ställe i rapporten stod det också att man endast skulle använda sig av "bra och pålitliga bevis". Detta gjorde att polisen, som skötte förhören, kunde välja vilka bevis man ville använda sig av och de använde till och med ett graderingssystem på vittnena: imponerande/medel/dålig.

Alltså lyckades Lord Justice Taylor inte ställa någon till svars för händelserna. Enligt domstolen har det inträffade bedömts som en olycka och det enda som har hänt är att säkerhetsanordningarna har förbättrats. Idag är ståplatsläktare förbjudna i de högsta divisionerna i England.

Polisens åsikt

I Lord Justice Taylors rapport står det att läsa i den 257:e paragrafen:

"Innan den här kommissionen startade figurerade en del uppgifter i pressen om hur Liverpoolfansen skulle ha saboterat för polisens arbete och urinerat på de döda och stulit deras ägodelar. Dessa uppgifter gavs till pressen av polistjänstemän. Kommissionen har dock inte funnit ett enda vittnesmål som tyder på detta bland 174 muntliga förhör, 3776 skriftliga och över 71 timmar av videomaterial."

Så snart chefskonstapeln vid South Yorkshires polisstyrka, Peter Wright, fick reda på detta tog han direkt avstånd från anklagelserna och menade att "tjänstemän som kom med sådana här uttalanden eller spred dem vidare skulle göra rätt i att hålla käft". Utan tvekan så försökte alltså polisen lägga över skulden på fansen själva, men trots det så har samtliga inom poliskåren friats från alla anklagelser.

Att kravallstängslen inne på arena aldrig öppnades så att människorna som klämdes inne i boxarna kunde få komma ut på innerplan framstår i efterhand som väldigt märkligt. Trots videoövervakning har David Duckenfield sagt att han inte kunde se att människor drabbades av panik i de centrala boxarna 3 och 4. Duckenfield säger att kvaliteten på övervakningskamerorna var undermålig och att han inte kunde se något från sitt övervakningstorn. Tester har i efterhand dock visat att man på dessa kameror kan se ögonfärgen på en människa som befinner sig på läktaren.

De anhörigas åsikt

I flera år har de anhöriga kämpat för att få någon dömd för Hillsboroughkatastrofen, främst genom organisationen "Hillsborough family support group" och "Hillsborough justice campaign – Justice for the 96!". I juni 2000 väcktes, till stor del som en följd av HJC, ett privat åtal mot David Duckenfield och även Bernard Murray, personen som skötte kontrollrummet på arenan den dagen. Murray frikändes, medan juryn inte kunde enas rörande Duckenfield. Domstolen slog dock fast att det inte blir någon ytterligare utredning.
Ändå finns det en mängd frågor som de anhöriga aldrig fått svar på eftersom det hela klassats som en olycka.

* Varför tilldelades Liverpool bara drygt 24 000 biljetter när Nottinghams anhängare fick dela på drygt 30 000? Detta trots att Liverpool var en betydligt större och populärare klubb.

* Varför fick David Duckenfield ha det översta ansvaret inne på arenan i en så pass stor och viktig match som det var? Duckenfield hade minimal, om ens någon, erfarenhet av arrangemang av den här kalibern och han hade faktiskt bara varit i tjänst i 21 dagar före den 15 april.

* Varför blev inte starttiden för matchen uppskjuten trots hysteriska anrop från polismännen utanför arenan? - Varför upptäckte inte polisen att Leppings Lane var överfylld redan 15 minuter före avspark?

* Från det första ropet på hjälp inifrån boxarna fram tills det att kravallstängslena öppnades tog det en halvtimma. Varför? - 42 ambulanser larmades och körde fram till Hillsborough, men blev aldrig insläppta på arenan. Varför?

* Varför fick bara 14 av de omkomna komma till ett sjukhus?

Dessa frågor står fortfarande obesvarade för de anhöriga och många kallar det hela för den största bortförklaringen i brittisk historia. De skulle ju bara gå på fotboll...